Något som slår mig nästan dagligen är hur man hanterar nazismen, vi har sett mängder med skildringar av den hemska tid som var i Europa från mitten av 30-talet till mitten av 40-talet. Allt detta ska naturligtvis aldrig någonsin glömmas bort.
Något jag allt för ofta hör/läser är att Nationalsocialismen (nazismen) skulle vara högerextrem, vilket antingen är en grov missuppfattning eller någon sorts övertygande kampanj från vänsterorienterade krafter i samhället.
Nationalsocialismen ser - liksom alla andra socialistiska ideologier - till gruppen, vilket är motsatsen till partier som anammat ideologier som ligger mer till höger i den politiska skalan. Partier som definierar sig själva som högerpartier har alltid högre fokus på individen än partier som definierar sig som mer vänsterorienterade, här finns naturligtvis en gradvis ökning från det grupporienterade till det individorienterade.
Högerorienterade partier tror alltså på att uppmuntran av individ ger bättre samhälle, medan vänsterorienterade dito tror mer på att gruppen ska uppmuntras för ett bättre samhälle.
Jag anser att man får tro på den inriktning som känns bäst för en själv, men jag anser också att det ska vara tydligt vad som är vad.
Min förhoppning och anledning till att jag skriver detta är att vi en gång för alla ska komma överens om vad som är höger och vad som är vänster.

Sammanfattningsvis önskar jag alltså att vi ser höger som höger och vänster som vänster, och tar debatten därifrån.

Tack.

/Erling

Tänk att det kan vara så svårt för så många att göra rätt.

Jag skulle uppskatta om ni när ni vaknar imorgon antar utmaningen att hålla hela morgondagen felfri.

Om alla för bara en dag kunde - som undertecknad - göra rätt skulle vi få en mycket behagligare värld.

Tack.

/Erling

Jag har inte skrivit någonting här på länge, det beror absolut inte på att det saknas ämnen att skriva om - snarare att jag på allvar har försökt förstå människor.

Jag förstår människorna mycket väl nu, och en allt för stor del av den totala mängden människor borde verkligen inte släppas lösa. Exempelvis tvingas jag vandra bland individer som i trappor och köbildningar väljer att helt oprovocerat stanna, vilket leder till att alla bakom denne/denna tvingas stanna upp för att inte gå över den stannande individen.

Det finns allt för många exempel på dåligt uppförande hos allt för många för att ta upp det här och nu, men jag lovar att återkomma när jag känner mig mer förorättad än vanligt.

Tack.

/Erling 

Jag blir näst intill varje dag förvånad över hur människor fungerar, eller snarare inte fungerar.

Jag ställer mig frågande till om verkligen alla männsikor ska ha rätt att röra sig i närheten av mig när jag exempelvis är ute och promenerar eller kör bil på vägar jag betalar skatt för att köra på.

Hur svårt kan det egentligen vara att göra rätt, och göra det från första försöket?

För mig kommer det naturligt.

Tack.

/Erling

Följande text har jag skickat vidare till ansvarig redaktion, jag hoppas att frågetecknen går att reda ut och jag lovar att här publicera svaret jag får.

Hej,
jag läser just nu den biografi som Slash (gitarrist i Velvet Revolver och f d gitarrist i Guns and Roses) tillsammans med Anthony Bozza har skrivit.
Hittills är jag mycket glad över historien och blir ganska ofta
överraskad när det gäller vad gode herr Slash har gjort, hur han tänker och fungerar.
Det som gör mig förbryllad är det milt sagt undermåliga språket, hur kommer det sig? Om Slash själv hade skrivit boken kan jag mycket väl tänka mig att allt skriftligt kanske inte skulle vara 100% (då han snarare är musiker än journalist), men det tror jag att många före mig insåg och alltså valde att anlita ett proffs på området, nämligen Bozza.
Jag har tyvärr bara den svenska utgåvan i min ägo, vilket ju gör att
jag egentligen inte vet om Bozza verkligen har så dålig kontroll på
språket.
Anledningen till att jag nu vänder mig till Er är att jag vill reda ut
huruvida Bozza har dåligt språk, eller om översättaren inte kan
svenska, eller om översättaren händelsevis är ordblind, eller slutligen om översättaren var väldigt stressad vid själva översättningen?
Det kan förstås också vara vid tryckeriet dessa fel uppstod, men det kräver en väldigt kreativ tryckare, men inte omöjligt...
För min egen del tar det tyvärr väldigt mycket emot att läsa en bok
med så mycket syftningsfel, meningsbyggnadsfel och böjninsfel som finns här, vilket gör att jag med all sannolikhet tvingas bränna den här boken (det händer väldigt sällan).
Tacksam för svar och hjälp i min utredning ang hur det kunde gå så illa med en bra berättelse.
Tack

/Erling

Det händer med jämna mellanrum att jag flyger med en flygmaskin, ofta ganska små och trevliga som tar mig dit jag har för avsikt att åka.

Det händer allt för ofta att jag plötsligt, utan förvarning, kastas framåt eller bakåt i kupén beroende på att någon medpassagerare som har sittplatsen bakom mig blandar ihop mitt ryggstöd med något man kan häva sig upp eller ner med.

Har du inte kraft nog att sätta dig ner eller ställa dig upp från din flygmaskinstol, välj något annat färdmedel - jag vill sitta lugnt och fint och åka dit jag ska.

Tack.

/Erling

Restauranter som serverar lunch blir ofta fulla just vid lunchtid, och det kan kännas omöjligt att få sittplats. En lösning på det är att medan man står i kö, lägga t ex sin hatt eller rock på en stol och på det sättet boka sin sittplats. Det beteendet gör att hela systemet spårar ur, och de som står längst fram i kön och har fått sin bricka med isterband inte får någon sittplats - för den har ju du som står längst bak utan pytt i panna redan bokat...

Det system som lunchrestauranter är uppbyggda runt är att kön är ungefär lika lång i tid räknat som det tar för personerna att äta sin lunch, vilket alltså gör att när en person har ätit upp sin sparrissoppa får genast nästa person den förres plats. Om däremot en plats är bokad av någon längre bak i kön fungerar alltså inte systemet.

Så: Försök att förstå hur saker och ting fungerar, och ansträng er lite lite för att göra rätt någon gång.

Tack.

/Erling

Om en människa stannar helt oprovocerat och oväntat kan det mycket väl skapa fara för andra människors hälsa - såväl psykisk som fysisk. Det finns några solklara exempel på när det är meningen att fortsätta framåt, om den framåtgående rörelsen plötsligt och hastigt avstannar kan det som sagt gå mycket illa. Några exempel:

* När du går av bussen - ta minst fem steg i riktning från utgången, annars stoppar du upp efterföljande resenärer.

* När du har åkt rulltrappa - fortsätt genast framåt, i riktning från rulltrappan.

* När du går i en folksamling, där det är trångt och många personer rör sig åt samma håll.

* När du har betalt dina varor i snabbköpet, fortsätt framåt - kvittot har du all tid i världen att lusläsa senare.

* När du åker hiss - samma gäller här som med rulltrappan.

Tack för uppmärksamheten, och jag hoppas att ni nu kan se till att få samhället att flyta på mer friktionsfritt.

/Erling